Riktade statsbidrag - möjlighet eller fälla?

Staten tillskjuter medel för skolutveckling, bland annat finns 40 riktade statsbidrag för skolan – men det råder delade meningar om värdet av dessa pengar.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) anser att generella statsbidrag är att föredra framför riktade statsbidrag. Dels pekar man på att de riktade statsbidragen kan kräva mer administration, dels att vissa av de riktade statsbidragen kräver medfinansiering vilket gör att vissa kommuner avstår från att söka riktade statsbidrag.
Från Lärarfackens sida höjs andra röster. Där menar man att generella statsbidrag inte alltid kommer skolan till del utan kan hamna i den stora kommunkassan. Lärarnas riksförbund hävdar i sin rapport ”Pengar i sjön” att 2,3 miljarder kronor, under perioden 2007 – 2014, inte använts som det var tänkt. Så vilket är att föredra?

Riksrevisionen har granskat hur Lärarlyftet II, Matematiklyftet, karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare och Arbetsplatsförlagt lärande kommer eleverna till del. Granskningen visar att skolor med låga kunskapsresultat är sämre på att ta emot statsbidrag än skolor med höga kunskapsresultat. Man drar slutsatsen att systemet inte fungerar tillräckligt effektivt och inte bidrar i tillräckligt hög grad till en likvärdig utbildning för eleverna. Utbildningsminister Gustav Fridolin säger att detta är en svidande kritik mot hur skolpolitiken har skötts, med ständigt nya satsningar som kommunerna har mycket olika förutsättningar att fånga. Gustav Fridolin flaggar också för ett större engagemang från staten och säger att staten bör gå in och jobba med skolutveckling där resultaten brister. Han vill också se en rekryteringsstrategi och att ett större statligt ansvar är bättre än att bara avsätta pengar och låta de kommuner som vill och kan försöka fånga dem.

Stefan Paulsson, oktober 2015