Arbetssätt inom missbruk och beroende väcker nationell uppmärksamhet

Västernorrland anses ligga i framkant när det gäller länets missbruks- och beroendevård – tack vare det banbrytande arbetet med den så kallade beroendeplanen. Det är ett unikt arbetssätt där vården av personer med olika typer av missbruks- och beroendeproblematik ska ske samordnat och i samplanering mellan regionens och kommunens olika insatser.
– Vårt arbete har fått uppmärksamhet nationellt. Det finns professioner, till exempel läkare, som är nyfikna på det här arbetssättet och det vi håller på att utveckla, säger Camilla Carpholt, Kommunförbundet Västernorrland.

Beroendeplanen är en handlingsplan för Västernorrland, som är resultatet av en utredning som utfördes mellan 2020 och 2021, om hur man i länet kan förbättra och utveckla beroendevården tillsammans. Det är ett samarbete mellan Region Västernorrland och länets sju kommuner. Processledare för arbetet är Anna-Karin Drewsen från Region Västernorrland och Camilla Carpholt från Kommunförbundet Västernorrland, som representerar kommunerna. Handlingsplanen består av tre steg – som bygger på att det i den inledande utredningen framkom att det finns få insatser att erbjuda personer med samsjuklighet, vilket också är den grupp som far mest illa om de inte får den vård och det stöd de är i behov av i rätt tid. Många av insatserna bör ske parallellt mellan regionens och kommunens verksamheter – och det har tidigare inte funnits någon sådan samverkan eller insatsprocess i länet.

Genom arbetet med beroendeplanen anses Västernorrland nu ligga i framkant när det kommer till utvecklingen av beroendevården. Arbetet har fått uppmärksamhet nationellt, och väckt intresse hos till exempel läkare och sjuksköterskor  som är nyfikna på och vill veta mer om arbetssättet.
– Vi har haft många sökande till det nystartade beroendeteamet, det kommer bland annat börja en fast läkare här under hösten, säger Camilla Carpholt.

Framgångar och utmaningar

Bland de som arbetar med personer med riskbruk, skadligt bruk, beroende och samsjuklighet inom bland annat hälso- och sjukvården i länet idag, har mottagandet av beroendeplanen varit övervägande positivt. Man ser ett värde i att få vara en del av processen och ha en chans att påverka arbetet; för att i förläningen möjliggöra att individerna får den hjälp de har rätt till. En utmaning inom området är att professionen ska anpassa sig efter individen snarare än tvärtom, och implementeringen av beroendeplanen har gett möjlighet att reflektera kring hur man arbetar med det idag och vad som krävs för att en förändring ska ske. Genom att bygga på redan befintliga verksamheter är förutsättningarna bättre, än att starta något ”nytt” som riskerar att bygga upp nya hinder och utmaningar. Det finns en utmaning i att bemanna verksamheterna som det är idag, och målgrupperna är inte nya – utan grupper som det behövs samarbetas och samordnas bättre kring.
– Vi vill verkligen berömma alla fantastiska chefer och medarbetare. De vill individens bästa i alla lägen, trots att de organisatoriska förutsättningarna inte alltid är optimala, säger Camilla Carpholt och Anna-Karin Drewsen.

Några framgångsfaktorer för det lyckade arbetet anses vara att kroka arm, och ha representanter från både kommunerna och regionen i processen. Samarbetet och representationen från olika perspektiv ökar förståelsen för varandra, och man kan lättare förklara arbetet från olika verksamheters håll. Det är också avgörande att ha en ständig omvärldsbevakning för att veta vad som är aktuellt och kunna klicka i med exempelvis andra system och potentiella nationella uppdrag.

Arbetet framöver

De främsta målen framöver är att fortsätta undersöka vilka kompetensbehov som finns, vilka utbildningar som kommer behövas utifrån det och att lokalgeografiskt finnas som stöd för kommunerna och regionen i vad de behöver för att fortsätta utvecklas. Allt för att det primära målet ska kunna uppfyllas – att fortsätta utveckla och förbättra beroendevården.
– Vi är stolta över arbetet vi gör och att vi kommit så långt tillsammans, framför allt för att de länsmedborgare som har den här problematiken äntligen får vad de har rätt till – rätt stöd och hjälp av rätt insats. De här grupperna har alltid varit stigmatiserade och vi är glada att vi gjort den positiva utvecklingen vi gjort för dem. Det är också kul att det är så många som är nyfikna och intresserade av det arbete, avslutar Camilla Carpholt och Anna-Karin Drewsen.