Suicidprevention – Livsviktigt arbete för kommunerna
Att utveckla hur kommunerna arbetar med att främja psykisk hälsa och förbygga suicid är centralt för att minska antalet suicidförsök. I Västernorrland sker en del av det förebyggande arbetet genom projektet En nollvision för suicid, som är ett gemensamt projekt för länets kommuner och Region Västernorrland.
– Projektets mål har varit att höja kompetensen gällande suicidprevention hos personal, att sprida kunskap om suicidprevention till allmänheten och att stödja införande av kunskapsbaserade insatser inom området, säger Paula Landqvist, projektledare för En nollvision för suicid, Kommunförbundet Västernorrland.
Varje år tar cirka 1 500 personer i Sverige sitt liv – vilket är ungefär sju gånger fler än antalet döda i trafiken. Utöver det gör årligen minst 15 000 personer suicidförsök. I början av 2024 publicerade Suicide Zero sin årliga Kommunbarometer, som är en undersökning om kommunernas arbete med att förebygga suicid. Samtidigt som Kommunbarometern peka på en tydlig positiv utveckling, visar den också att det förebyggande arbetet är som minst utvecklat i just kommunerna.
Samverkan är fundamentalt inom arbetet med suicidprevention, eftersom frågorna berör många olika delar av samhället. Det kan handla om allt från säkerhet vid järnvägar och broar, till läkemedelsförskrivning, ofrivillig ensamhet eller tidiga förebyggande insatser riktat till barn och unga. En nollvision för suicid är en del av det suicidpreventiva arbetet i Västernorrland, och det kommun- och regiongemensamma projektet har som mål att bland annat höja kompetensen kring suicidprevention i länet. Sedan starten har det genom projektet erbjudits olika typer av kompetenshöjande insatser och utbildningar i suicidprevention för personal i olika verksamheter inom kommun och region, samt insatser och utbildningar för allmänheten i syfte att sprida kunskap och medvetenhet.
Projektets erbjudna insatser
Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland unga, därför är det viktigt att arbeta med preventiva insatser redan i skolan. En insats som En nollvision för suicid erbjudit är YAM – Youth Aware of Mental health – som är utformat för att ge elever utrymme till diskussion och reflektion, öka kunskapen om psykisk hälsa och ge möjlighet att utveckla färdigheter för att hantera de svåra situationer som livet kan föra med sig. YAM har hittills genomförts i alla årskurs 8-klasser, i fyra av Västernorrlands kommuner. Digitala föreläsningar i Livsviktiga Snack har också erbjudits till föräldrar med barn i åldrarna 9–12 år.
Utöver insatserna i skolan har medarbetare inom kommun och region, utbildats i bland annat AOSP – akut omhändertagande av självmordsnära person, och Våga Fråga – som ger deltagaren grundläggande kunskap om vad man kan göra om man misstänker att någon i ens närhet har det tufft och har suicidtankar. Inom regionen har det påbörjats en implementering av ASSIP, som är en behandling för personer efter suicidförsök.
– I dagsläget har fler än 2 500 medarbetare i kommunerna och regionen gått utbildning i Våga Fråga E, vilket innebär att många nu har baskunskap i suicidprevention. Det är även en utbildning som fortsätter efterfrågas av verksamheter i länet, säger Landqvist.
De medarbetare hon mött under projekttiden har varit nöjda över arbetet som påbörjats, och att det finns en länsgemensam arbetsgrupp för frågorna.
Fortsatt arbete för tryggare agerande
Landqvist tror att insatserna i projektet har bidragit till att medarbetare i länet fått mer kunskap om psykisk ohälsa och suicidrisker, och därmed hur de på bästa sätt bemöter andra:
– Tack vare kunskapen har de lättare att fånga upp människor de möter som mår dåligt. Det handlar ju om att känna sig trygg i hur man ska agera och det tror jag att projektet bidragit till.
Förhoppningen är att arbetet ska drivas vidare i kommunerna framöver, med att utveckla rutiner och suicidpreventiva insatser – för att upptäcka psykisk ohälsa tidigare och på så sätt kan förebygga suicid.
– Kommunerna kommer arbeta vidare utifrån lokala handlingsplaner och fokus på länsnivå kommer bland annat ligga på stöd till efterlevande samt att utreda hur regionens primärvård kan utveckla arbete med suicidprevention. Vi väntar också på kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention för att se hur det påverkar arbetet i länet, avslutar Landqvist.
Vill du veta mer om kommunernas arbete med suicidprevention hittar du Suicide Zeros Kommunbarometer här: Kommunbarometern PDF
Kontakt
Har du frågor? Kontakta oss för att veta mer.