Förvaltningsövergripande samarbete ökar säkerheten på arbetsplatsen

Inom ramarna för Vård- och Omsorgscollege Västernorrland har man länge arbetat med språkutveckling genom språkombud. Syftet är att utveckla svenska språket för medarbetare på en arbetsplats och därmed öka tryggheten i jobbet. Med utgångspunkt i det framgångsrika arbetet har Sundsvalls kommun nu inlett ett pilotprojekt för att utvidga språkutvecklingen till fler verksamhetsområden, som exempelvis förskola och måltid, genom ett förvaltningsövergripande samarbete.

Språkombud är medarbetare på en arbetsplats som har uppdraget att stötta sina kollegor i språklig utveckling. De strävar, med stöd från arbetsledningen, efter att skapa en arbetsmiljö som främjar språkutvecklingen och förbättrar kommunikationen – på både organisations- och individnivå. Stöttningen kan handla om att till exempel hjälpa till med vardaglig språkanvändning eller att stötta de som inte har svenska som modersmål i språkutvecklingen.

Förvaltningsövergripande arbete

Det var under en gemensam arbetsplatsträff som Linda Edin, Angelica Åkerberg-Fransson och Sofie Berg, kompetensutvecklare på Sundsvalls kommun, identifierade ett behov av kompetensutvecklande insatser i yrkessvenska inom flera av kommunens förvaltningar. Många medarbetare har inte svenska som modersmål och det identifierades ett stort behov av att få träna på sin svenska på arbetsplatsen. Yrkessvenska är en specialanpassad språkutbildning som fokuserar på den svenska som behövs inom olika yrkesområden. Det är ingen formell utbildning, utan syftar till att höja svenskan på arbetsplatsen.

Genom diskussioner insåg de att språkutveckling berör flera förvaltningar – och att de har liknande utmaningar. På uppdrag av sina HR-chefer och beslut av HR-direktören samverkades en insats centralt i central samverkan (cesam), kring ett gemensamt språkutvecklande arbete.
– När det gäller till exempel arbetet med språkombud har alla lite samma utmaningar. Man behöver prata med varandra om de likartade problem som finns horisontellt över förvaltningarna. Det handlar om strategiska insatser, att få till en tydlig struktur och att få stödfunktionerna att knyta an, säger Linda Edin.

Lärdomar och inspiration från andra

För att få inspiration och lärdomar kring hur andra arbetat med språkutveckling har de genomfört en omvärldsbevakning. De har bland annat haft en dialog med Timrå kommun, och fått ta del av erfarenheter från andra inom språkombudsutbildarnätverket i Västernorrland kring hur de arbetat med samma frågor. Under omvärldsbevakningen framkom det att många kommuner använt sig av Lingio i sitt språkutvecklande arbete – och därför föll valet på den branschledande tjänsten även för pilotprojektet. Lingio är ett lättsamt, lättillgängligt och användarvänligt verktyg som riktar sig till nyanlända för att lära sig det svenska språket. Förhoppningen är att det i kombination med språkombud på arbetsplatsen ska vara samma vinnande konceptet som andra kommuner upplevt.

Med hjälp av medel från kompetens- och omställningsavtalet har de köpt in licenser till 130 medarbetare fördelade på vårdbiträden och undersköterskor, stödpersonal, barnskötare och förskoleresurser, kockar och måltidspersonal samt städpersonal. De medarbetare som deltar i språkutvecklingsarbetet väljs ut av närmsta chef, men bygger helt på frivillighet. En förutsättning för deltagandet är att de vill utveckla sina språkkunskaper.

Ökad säkerhet och inkludering

Den största anledningen att satsa på språkutveckling och att införa fler språkombud är att det kommer leda till en bättre arbetsmiljö och ökad trygghet i arbetet inom de olika förvaltningarna. Genom en starkare yrkessvenska minskar risken för misstag, missförstånd, irritation och det ökar säkerheten på arbetsplatsen. Vissa misstag som kan ske på grund av språkförbistringar, som att till exempel servera allergen föda till allergiska personer, eller förstå om någon förmedlar eventuella akuta sjukdomstillstånd, kan få allvarliga konsekvenser. Om medarbetaren lättare kan förstå rutiner och arbetsuppgifter på arbetsplatsen, minskar risker och brister och ökar tryggheten för både medarbetaren och personer hen möter i arbetet.

– Förhoppningen är att deltagarna ska bli motiverade att fortsätta jobba vidare med sin språkutveckling. Det gynnar inte bara arbetsplatsen och individen, utan är också viktigt för kompetensförsörjningen. Det kan leda till att medarbetaren vill vidareutbilda sig inom sin yrkesroll och stanna kvar hos arbetsgivaren, säger Sofie Berg.
Medarbetaren kommer också lättare kunna delta i samtal som är både arbetsrelaterade och privata, vilket även kommer öka känslan av inkludering som i sin tur bygger ett medarbetarskap som gynnar arbetsgruppen såväl som den enskilde individen.

– Att jobba med språkutveckling är något som Vård- och Omsorgscollege historiskt sett har varit duktiga på. Arbetet gör det lättare för alla att förstå och samarbeta bättre, och det hjälper till att skapa en mer inkluderande miljö där alla kan vara med i diskussioner och ta del av beslut. Det förbättrar även både stämningen på jobbet och kvaliteten på det vi gör, vilket blir allt viktigare på arbetsmarknaden. Att som Sundsvalls kommun hitta en bred samverkan som inkluderar flera yrkesområden och branscher är något som stärker arbetet i Vård- och Omsorgscollege ytterligare, avslutar Peder Berg, processeledare Vård- och Omsorgscollege Västernorrland.