Västernorrlands socialtjänster bidrar till ny forskning om stigma

Camilla Carpholt, chef för Socialtjänstens samverkans- och stödstrukturer på Kommunförbundet Västernorrland, har tillsammans med Björn Blom, professor vid Umeå Universitet, och Ivy Krull, docent i sociologi i Boston, USA, genomfört en unik och banbrytande studie om stigma inom socialtjänsten. Studien har fått internationell uppmärksamhet och publicerats i flera tidskrifter, eftersom den fyller en viktig kunskapslucka inom socialt arbete.
– Att jämföra Sverige med USA ger svenska socialarbetare värdefulla insikter och verktyg för att hantera stigma och förbättra sin professionella identitet, säger Camilla Carpholt.

Socialarbetare möter ofta utmaningar utöver de klientnära arbetsuppgifterna. De hanterar också ofta en annan, mer subtil, påfrestning; samhällets syn på deras yrkesroll. Den komplexa relationen mellan socialt arbete och stigma inspirerade Camilla Carpholt, Björn Blom och Ivy Krull att undersöka hur yrkesidentiteten för socialarbetare formas i olika länder – ett i stort sett obeforskat område

Studien inleddes när Krull, då hon arbetade som offentlig hälsosocialarbetare i USA, upptäckte att många amerikanska socialarbetare känner sig stigmatiserade i sina yrken – och att stigmatiseringen begränsar deras förmåga att hjälpa klienterna. När Krull senare, i sitt arbete som forskare på Boston University, kom i kontakt med Blom, bestämde de sig för att jämföra upplevelserna av stigma mellan svenska och amerikanska socialarbetare, och hur olika välfärdsstater kan påverka. Med Carpholts hjälp organiserades fokusgrupper med socialarbetare från tre socialtjänster i Västernorrland, medan Krull genomförde liknande grupper i Boston för att möjliggöra en jämförelse mellan länderna.

Skillnader i stigma

Resultaten visade tydliga skillnader mellan USA och Sverige, i hur socialarbetare upplever både yrkesrollen och samhällets syn på deras arbete. I Sverige betraktas socialt arbete som en viktig del av kulturen och socialarbetare upplever endast lite stigma, vilket gör det lättare för dem att stödja klienterna och fullfölja sina uppgifter. I kontrast upplever amerikanska socialarbetare höga nivåer av stigma och möter ofta hinder kopplade till en utbredd syn och uppfattning om att deras arbete saknar värde. Medan de svenska socialarbetarna känner ett stöd från omgivningen, upplever de amerikanska att deras arbete bemöts med en negativ attityd. Till följd av den uppfattningen, som förstärks av kulturellt motstånd och ständiga policyförändringar kopplade till deras involvering i människors liv, ifrågasätter de i stor utsträckning sina yrkesroller.

Forskningen visar att skillnaden mellan Sverige och USA framför allt beror på socialpolitiska faktorer och strukturella olikheter i välfärdssystemen, där stigma är en inneboende del av det liberala systemet.
– Det blir tydligt att Sverige, till skillnad från USA, är en välfärdsstat där det finns ett starkt offentligt och kulturellt stöd för att samhället solidariskt ska hjälpa socialt utsatta människor att uppnå ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och att aktivt kunna delta i samhällslivet, säger Blom.

Yrkesidentitetens betydelse

En positiv yrkesidentitet är avgörande för socialarbetares egen trivsel och värde, och för människorna de hjälper. En ökad förståelse för vikten av just en positiv yrkesidentitet inom välfärdsprofessioner, kan även påverka hur ansvariga på olika nivåer arbetar med socialtjänsten och professionen på lång sikt. De amerikanska socialarbetarna uttrycker en vilja att göra mer för sina klienter – och att få höra att svenska kollegor har en annan erfarenhet och upplevelse har fått dem att kämpa för bättre tillgång till stöd som kan minska stigma i deras yrken.
– Jag hoppas att de svenska socialarbetarna som deltog i studien inser att deras insats är värdefull. Resultaten används regelbundet i mina kurser för att utbilda nya beslutsfattare och framtida socialarbetare, säger Krull.

Öppnar dörrar för ny forskning

Carpholt, Blom och Krull hoppas att studiens resultat ska öppna upp för ytterligare forskning och nya jämförelser, där fler länder och andra delar av Sverige kan inkluderas. Att upprepa och utveckla studien kan hjälpa till att identifiera hur specifika förändringar i exempelvis policyer eller ledare ökar eller minskar stigmatiseringen.

Forskningen ligger även till grund för utvecklingen av en teori om stigmatisering inom socialt arbete, vilket kommer att förbättra forskningsfältet om stigma och ge verktyg för framtida forskning inom området.
– Det är mycket ovanligt att teori skapas inom disciplinen social arbete, både i Sverige och andra länder, så att vi skapade en baserat på resultaten av vår forskning är väldigt unikt. Det är jätteroligt att socialtjänsterna i Västernorrlands erfarenheter och kunskaper vad gäller stigma gentemot socialarbetare påverkar teoribildning och utveckling av socialt arbete nationellt och internationellt, avslutar Carpholt.