Kommunförbundets Lotta Brännström har tagit licentiat i Folkhälsovetenskap: ”sexuella trakasserier och våld mot unga tjejer har normaliserats”
Det är inte killarna som tvingats ändra sig. Det är tjejerna som fått utveckla överlevnadsstrategier för att klara sig igenom en vardag där sexuella trakasserier och ibland även våld, har blivit vardagsmat. Det visar en licentiatavhandling som Lotta Brännström gjort via Mittuniversitetet.
Ämnet är viktigt och i högsta grad aktuellt. Lotta Brännström, som jobbar på Kommunförbundet Västernorrland har undersökt det genusrelaterade våldet bland unga tjejer på en gymnasieskola i landsbygd i sin licentiatavhandling i Folkhälsovetenskap.
– Metoden som använts heter photovoice och den går ut på deltagarna får besvara frågor genom att ta foton som symboliserar svaren. Sedan har de fått diskutera vad fotot betyder för dem i en workshop, säger Lotta Brännström.
På detta sätt blir det mindre ledande. Tjejerna får själva sätta ord på sina känslor och upplevelser i stället för att påverkas av allt för specifika frågor.
– Första frågan var vad som gjorde att de kände sig trygga i samhället. Här gick många hem och fotograferade sina hem, när de kramade sin mamma och så vidare. Nästa fråga var vad som gjorde att de kände sig otrygga och då kom de flesta snabbt in på våld i nära relationer och en hög andel handlade om onlinetrakasserier de får motta på vardagsbasis, säger hon.
Vuxenvärlden sviker tjejerna
Det är inte något nytt fenomen att unga tjejer utsätts för våld och trakasserier i sin vardag. Men det som är oroväckande i undersökningen är enligt Lotta Brännström att det blivit så normaliserat i samhället att många gånger inte ens tjejerna själva förstår att det de utsätts för är fel.
– Tjejerna har lärt in strategier för att överleva i det klimatet, de anpassar hur de klär sig, att de inte ska gå ut sent ensam, de går med en nyckel i handen som försvar. Det är något så invant att de knappt reflekterar över det, säger hon.
Deltagarna upplever också att vuxenvärlden inte förstår hur det faktiskt är att leva som ung tjej under de omständigheterna. Där de kallas för hora om de klär sig eller har håret på ett visst sätt. Eller upplevs som pryd och tråkig om de inte agerar på ett visst sätt.
– De får en stämpel hur de än beter sig och de vuxna har ingen aning. De som har döttrar säger deras barn inte drabbats, har de söner säger de att deras söner inte gör sådant. Ändå har nästan alla deltagare mottagit så kallade ”dickpics”, alltså där killar skickar foton på sina könsorgan, säger hon.
Vill att tjejers trygghet prioriteras i skolan
Nu när avhandlingen är klar hoppas Lotta Brännström att den ska få spridning och göra skillnad för tjejerna. För hon menar att mer fokus måste läggas på killarna, som är problemet.
– En 35-årig man som slår sin fru har inte förvandlats till kvinnomisshandlare över en natt. De sunkiga idealen har funnits med hela vägen. Vi måste in med det här i skolorna, för det är där det går att förändra. Det måste jobbas mycket mer aktivt med killarna där, och många tidigare deltagare efterlyser också det. De önskar att deras lärare hade kunnat läsa detta, säger hon.
Läs mer hos Mittuniversitetet: ”Alltså det finns ju ingen respekt” – Tjejers perspektiv på (o)trygghet och genusrelaterat våld i vardagen

Kontakt
Har du frågor? Kontakta oss för att veta mer.